Supergott, superlätt, supersnabbt. Rekommenderas verkligen!

2 bröd

½ dl vetekli (till formen)

1 l (600g) grahamsmjöl

1 ¼ dl linfrö

1 ¼ dl solrosfrö (eller pumpakärnor)

2 msk hackad mandel

2 ½ tsk bikarbonat

1-1 ½ msk salt

2 ½ dl russin (eller hackade aprikoser)

9 dl filmjölk

3/4 dl sirap

Gör så här:

1. Sätt ugnen på 175 C
2. Smörj formar på 1 ½ liter, bröa dem med vetekli.
3. Blanda resten av de torra ingredienserna i en bunke. Tillsätt russin, filmjölk och sirap. Rör om väl. Häll smeten i formen.
4. Grädda brödet ca 60-70 minuter. Känn efter med en sticka om det är klart.

Vissa helt enkelt har det. Det där att kunna se vad som är snyggt och passar ihop. Vissa får det att se så enkelt och avslappnat ut. De måste helt enkelt ha något vi andra inte besitter. Som om de gick in i en klädhög och kom ut på andra sidan i perfektion utan minsta ansträngning. Eller plockar några plagg i affären, kombinerar det och får det att se fulländat ut. Eftersom jag inte kan inspireras av min fantasi får jag inspireras av skyltdockor, tidningar, bloggar och andra människor och helt enkelt lära mig vad som passar ihop.

Om man kan ha någon form av Asperger fast vad gäller det estetiska området, så har jag säkert det. En person med Asperger kan ha problem med att avläsa sociala signaler och kroppsspråk och kanske tolkar det som sägs i ett samtal på ett konkret och bokstavligt sätt har. Personen kanske inte ser sammanhanget och den övergripande meningen i till exempel en text, utan tar istället in detaljer och lär sig texten utantill utan att förstå själva innebörden. Det kan ta tid att lära in nya saker. Ofta kan man inte generalisera, det vill säga man kan inte använda sådant man lärt sig i nya situationer eller med nya personer. (Från 1177.se) Jag har svårt att läsa av vad gäller mode, se vad som är snyggt och passar ihop. Jag ser detaljen, varje plagg för sig, men inte övergripande hur det passar ihop. Om jag har fått hjälp med att kombinera några plagg kan jag inte kombinera det något annat. Det blir samma kombination varje gång. Begreppen att klä upp eller klä ned sig har jag lärt mig. Men inte så mycket mer än så, inte Hur man gör. Det tar helt enkelt tid för mig att lära mig och jag måste verkligen lära mig genom att titta, studera och härma lite. Men bara lite. För mig är det inte viktigt att ha en särskild stil, jag har nämligen ingen. Men jag vill känna att det är jag som klätt mig, inte någon annan. Problemet är bara att jag nämligen glömmer att titta vad andra har på sig, lägger liksom inte märke till det så mycket mer än vilken färg de har.

Jag är en budgetlover. Helst ska det vara halva reapriset, då känner jag dessutom att jag gjort ett riktigt bra fynd. Dock har jag alltför många gånger köpt något som är bara ok, men ändå prisvärt eftersom det är så billigt. Men när jag väl är hemma och ska ta på mig den där tröjan som var så billig så tycker jag inte att den är särskilt snygg och struntar i att den bara kostade 49,90. Den är inte snygg i alla fall. Det slutar med att jag inte vill använda den och trots att den var billig har jag kastat 49.90 i sjön. Hade jag då haft Det så hade jag enkelt kunnat lösa det genom att kombinera med något annat för att få en snygg look.

Det ska vara snyggt, men inte för snyggt utan lagom snyggt. Det ska dessutom gärna vara en personlig touch på det hela. Det ska helst också se avslappnat och naturligt ut, som att man bara slängt på sig något, inte stått i en timme och provat alla kombinationer och tycka att det inte blir bra i alla fall. Det ska vara modernt, vara inne. Men inte för inne, som om man inte har en egen personlig stil utan i osäkerhet tar på sig det som någon modeskapare bestämmer är snyggt just nu.

Om Hans Asperger fick ett syndrom uppkallat efter sig, så måste väl jag också kunna få det? Ibstedts syndrom?