Mononatriumglutamat – E 621

Mononatriumglutamat (också kallat enbart natriumglutamat) är en smakförstärkare som är syntetiskt framställt salt av glutaminsyra (E 620).

Det är den vanligast förekommande smakförstärkaren och finns i många produkter, såsom färdigrätter, chips, charkuterier, kryddor, soppor och sylt med mera. Det är billigare än äkta råvara och används för att förhöja smaken då det kan framhäva många olika smakaromer som liknar äkta råvaror. Det gör att annars tråkig mat upplevs som smakrik och blir svår att sluta äta. Ni som någon gång ätit chips förstår nog vad jag menar...

Natriumglutamat klassas av många forskare som en av de farligaste tillsatserna som används i våra livsmedel. Natriumglutamat har under många år genomgått flera tester över hela världen och misstänks kunna orsaka överkänslighetsreaktioner i form av:
•    Svåra allergiska reaktioner, som ofta framträder av röda utslag över kroppen.
•    Epileptiska anfall, vid epilepsi
•    Fosterskador
•    Huvudvärk
•    Astmaattacker
•    Extrem vrede
•    Paranoia och djup depression
•    Försenad tillväxt
•    Hormonstörningar.
•    Leverskador.
•    Förstörda nervceller
•    Svettning
•    Halsbränna
•    Yrsel
•    Tryck över bröstet
•    Illamående

http://www.matfusket.com/2010/07/12/e621-natriumglutamat/
http://www.aktavara.org/guide.aspx?r_id=27939

Många livsmedelsföretag som tagit bort natriumglutamat ur innehållsförteckningen fortsätter dock att använda smaktillsatsen, men under ett annat namn. Nämligen näringsjäst. Det finns flera olika former av näringsjäst och tillverkaren behöver inte ange vilken som finns i produkten. Vissa sorters näringsjäst kan innehålla så mycket som 30-40% natriumglutamat, medan andra näringsjästsorter inte innehåller någon tillsatt glutamat alls.

http://www.utbildningscenter.se/dokument/nyhetsbrev.4.2008.pdf

Inget är dock vetenskapligt bevisat angående mononatriumsglutamatets påverkan på kroppen.

Enligt livsmedelsverket, http://www.slv.se/sv/grupp1/Markning-av-mat/Tillsatser-i-mat/Glutamat/ är det tillsatta glutamatet inte skadligt. Jag är dock helt övertygad om att råvaror som innehåller så lite tillsatser som möjligt är mycket hälsosammare.

Blå band och Knorr har tagit bort (allt?) mononatriumglutamat ur sina produkter. Enda sättet att få livsmedelskedjorna att ta bort detta, som är billigare än äkta råvaror, är att vi som konsumenter uppmärksammar detta och istället väljer produkter som använder sig av äkta råvaror.

Du och jag kan påverka!

Fettfritt = kolhydratfullt

Nästa gång du funderar på att köpa fettfri mat; läs först innehållsförteckningen.

Fettet ger maten god smak och när fett tas bort måste istället någon annan ingrediens tillsättas för att ge god smak och samma konsistens. Istället för att låta det naturliga fettet vara kvar tillsätts socker (alternativt sötningsmedel) och stärkelse. Stärkelse = kolhydrater = socker.

Sockermaten höjer blodsockret och hormonet insulin som är kroppens fettinlagrande hormon, utsöndras. Insulinet sänker blodsockret och vi blir därmed hungriga och sötsugna igen.

Bild hämtad på http://6kilo6veckor.se/?p=137

Fettet i maten har ingenting att göra med fettet du har på din kropp. Du går inte upp i vikt av att äta fett, du går upp i vikt om du äter för mycket. Du blir fet av fett lika lite som du blir grön av grönsaker.

  Socker?

  Eller smör?

Smör eller margarin?

Detta är en ständigt omdiskuterad fråga. Det finns många skäl till att välja smör istället för margarin. Förutom de hälsomässiga aspekterna är framställningsmetoderna så kemikaliserade och motbjudande att det är skrämmande. Margarinindustrin har ett hårt grepp om Sverige och har både egna experter i näringslära och egna dietister anställda, som får sin lön betald av margarinindustrin.

Från följande länk har jag hittat följande:
http://matfusket.wordpress.com/2010/05/23/vad-ar-skillnaden-pa-smor-och-margarin/
(kolla länken för mer detaljerad källhänvisning)

Tillverkning av smör:
Grädde separeras ifrån mjölk och pastöriseras vid hög temperatur. Därefter sker kärningen vilket skapar smörkorn. Smörkornen saltas och ältas tills en jämn smörmassa med jämn fördelad fuktighet har bildats. De naturliga smöraromerna, som vi idag associerar till just smör, framkommer då man tillsätter speciella bakteriekulturer som odlas separat. Detta är en helt naturlig produkt helt utan kemikalier.

Tillverkning av margarin:
Margarinföretaget importerar palmolja ifrån Borneos eller andra Indonesiska regnskogar som fortsätter att skövlas år efter år. Denna olja kallas för det vegetabiliska fettet. Dessa fetter innehåller i sin naturliga form olika former av växteroler, antioxidanter och karotenoider, som förstörs vid den kemiska behandlingen. Då samtliga av fettets naturliga egenskaper har reducerats kan fettmassan ges ny smak, färg och lukt genom att tillsätta konstgjorda aromer, smakämnen och färgämnen vilket tillsammans skapar en perfekt smörimitation som lätt går att förväxlas med den naturliga produkten. I nästa steg omestras fettet, vilket innebär att fettet reagerar med enzymer eller natriummetylat (som omvandlas till bl.a metanol som sedan reduceras. Den kemiska behandlingen kallas för raffinering.) De naturliga fettmolekylerna i de vegetabiliska fetterna förstörs och sätts samman till en brun illaluktande kemisk produkt, ett raffinerat industrifett. Denna kemiska förändring av fettet görs av kosmetiskt syfte, för att ge fettmassan en mer smörliknande konsistens genom doft, smak och färg. Fettet har även andra användningsområden, det kan köpas upp av ett företag som tillverkar t.ex målarfärg eller hudkräm. Vid tillverkning av hudkräm tillsätts en trevlig doft och vid tillverkning av målarfärg en behaglig färg.

Följande fakta kan du hitta på www.gunnarlindgren.com som är debattör och miljöforskare. Där kan du även se vilka källor som följande fakta är hämtad från.

Livsmedelsverket anger hur fetterna vid margarinframställningen behandlas med:
Extraktionsbensin (hexan)
Fosforsyra
Lut
Blekmedel
Nickelkatalysator (vid härdning)
Natriummetylat (vid omestring)
Lösningsmedel från fraktionering
Föroreningar som får förekomma i margariner:
Bensin (hexan)
Nickelrester (vid härdning)
Metanol (vid omestring)
Lösningsmedel från fraktionering
Kemikalier från båttankar

Innehåll i margarin:
Extraktionsbensin (hexan)
Aceton
Nickelspån
Natronlut
Fosforsyra och citronsyra
Blekmedel

Det visar sig att det i princip får vara hur höga halter aceton som helst i margarin. I förordningen SLV FS 1993:17 anges inget gränsvärde för aceton - det får tillverkaren själv avgöra.

När det gäller rester av lösningsmedlet extraktionsbensin (hexan), som Livsmedelsverket vid ett stickprov fann höga halter av i Milda och Becel, sade tillverkaren "Men små mängder måste vi

acceptera”.

Matfett och hälsa
Att bara relatera hjärtsjukdomar till höga blodfetter eller fett i kosten är felaktigt. I länder där hjärtattacker minskar i frekvens har befolkning ändå inte ändrat sin kost. Diagram över förhållande mellan länders fettintag och antal i befolkningen som har hjärtsjukdomar är inte

konsekvent.

En annan orsak till att ett minskat intag av fett inte påverkar hälsan, även om exempelvis mättat fett påverkar kolesterolnivån, är att det gör kolhydrater också. Eftersom kroppen behöver en viss mängd kalorier per dygn, så leder den fettsnåla kosten till att man äter desto mer av kolhydrater i stället. Det stora intaget av kolhydrater, i synnerhet de snabba, leder till högt blodsocker. Insulin utsöndras med fettinlagring och även blodsockerfall som följd. Hungern återkommer snabbt trots att vi fått i oss en stor mängd kalorier. Här finns den avgörande orsaken till övervikt, typ 2-diabetes, hjärtsjukdom m.m i de länder där man proklamerat den fettsnåla/kolhydratrika kosten. I USA var vikten hos befolkningen oförändrad mellan 1960 och 1980, men andelen överviktiga ökade från 14 % till över 22 % efter att propagandan för fettsnål kost påbörjades.

Många vetenskapliga rapporter visar samband mellan konsumtion av margarin eller fleromättade fetter och allergiska reaktioner. Folkhälsokommittén i Västra Götaland har visat att i den grupp bland elever i årskurs 9 som åt margarin, var allergier vanligare än i den grupp som åt smör. Det finns även många rapporter som visar ett samband mellan margarin eller fleromättat fett och olika cancerformer. Immunförsvaret, som hjälper oss att bekämpa cancer sätts ned av fleromättade fetter. Det finns misstankar att olika kemikalier inom margarinindustrin samt föroreningar i oljorna ger upphov till cancer hos de anställda. Detta är endast ett urval av alla de effekter som påvisats vid intag av margarin respektive av smör.

Artikel i den vetenskapliga tidningen Science:
”Inom näringsläran har den vanliga vetenskapen pekat ut matfett som en farlig fiende, ändå har 50 år och forskning för hundratals millioner dollar misslyckats med att bevisa att en fettsnål kost hjälper dig att leva längre.”

I British Medical Journal finns en artikel som belyser följande:
”Alltså, nu är det officiellt: fettsnål kost gör inte mycket för att förbättra sjukligheten och dödligheten i hjärt- och kärlsjukdom. Denna slutsats är både överraskande och oväntad och kommer utan tvivel att ruska om dem som vill främja vår hälsa."

Så här skriver Uffe Ravnskov, läkare och docent i Lund, i Dagens medicin:
Se: http://www.dagensmedicin.se/debatt/annu-...rtvanliga-becel/

”Sedan många år har vi fått veta att vi bör äta Becel i stället för smör och Bregott. Becel innehåller nämligen rikligt med fytosteroler, grönsakernas kolesterol. Fytosterolerna sänker halten av vårt eget kolesterol i blodet och sägs därför minska risken för åderförkalknng och hjärt-kärlsjukdom. Det saknas emellertid kliniska experiment, som visat att ett högt intag av växtsteroler gör nytta. Mycket talar för att det är tvärtom.”

”Redan 1991 visade en studie publicerad i tidskriften Metabolism att en hög halt av växtsteroler i blodet är associerad med en högre risk för hjärt-kärlsjukdom hos patienter med genetiskt betingat förhöjt kolesterol och senare studier har visat att det även gäller för andra.”

”Förklaringen kan vara den att fytosterolerna hämmar upptaget av fettlösliga vitaminer. Många studier har nämligen på senare tid visat att en låg halt av D-vitamin i blodet är en tung riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom. Möjligen kan även den höga kvoten omega-6/omega-3 i Becel bidra.”

”Detta föranledde de kanadensiska hälsomyndigheterna att förbjuda födoämnen, som tillsatt fytosteroler. Även det tyska läkemedelsverket har varnat mot användningen av dylika livsmedel. I Sverige och i många andra länder rekommenderas de emellertid fortfarande och Unilever fortsätter propagera för sina ”hjärtvänliga” Becel-produkter.”

Annika Dahlqvist (också kallad fettdoktorn) är läkare, författare, bloggare och författare. Hon skriver på länken http://blogg.passagen.se/dahlqvistannika...argin1 :

”Ett intressant tidssamband är att på 30-talet, när de härdade margarinerna hade blivit vanliga i folkkosten, beskrevs den första hjärtinfarkten. Det fanns inte förut beskrivet hur någon insjuknade och dog i central bröstsmärta. Det intressanta tidssambandet har hittills inte givit upphov till någon forskning, utan man har bara utgått ifrån att det är det är det animaliska mättade fettet som orsakar hjärtinfarkt, alltså det fett som människan ätit under sin hela tidigare historia, utan att drabbas av infarkt.”

På http://annikadahlqvist.com/2011/10/22/kolesterolets-betydelse-som-sjukdomsorsak/ kan du läsa:

”Kolesterol är ett livsnödvändigt ämne i kroppen. Har vi för lite kolesterol blir vi sjuka, och om det är alldeles för lågt dör vi. Kolesterol behövs för byggnaden av varje cell i kroppen, i hormoner och i infektions- och cancerförsvaret. D-vitamin är kolesterol som omvandlats under inverkan från solljus i huden.
Om vi inte får det kolesterol vi behöver via födan tillverkar vi resten själva. Det sker i varje cell och i levern. Oftast tillverkar vi 3-4 ggr mer kolesterol själva än vi får ifrån maten. Om vi äter mer kolesterol än vi behöver så stiger inte kolesterolvärdet i blodet ändå. Kroppen sköter själv regleringen av kolesterolnivåerna.”

På http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/...m style="color: #000000;"> kan vi läsa om hur Unilever (Becel, Milda, Lätta) vilseleder om margarin och essentiella fetter:

”Balansen dem emellan Omega-6 och Omega-3 är ett problem och kanske ligger margarinernas största problem just här.  Den oftast alltför höga halten av Omega-6 eliminerar den positiva effekten av Omega-3, som dessutom är av det korta slaget och som vi inte kan utnyttja i någon större grad. Det är ju den långkedjade Omega-3 vi behöver, den som främst kommer från fisk. Omega-6 betraktas som en mindre nyttig olja främst för sina inflammatoriska egenskaper. Alla påståenden om essentiella fettsyror och deras hälsosamhet är därför mycket diskutabla, om inte t.o.m falska påståenden.”

Jag väljer riktigt smör. Vad väljer du?

Ugnsbakad lax och sötpotatis med kall sås

Detta är väldigt gott och oerhört enkelt att tillaga.

Använd med fördel färsk lax, det är mycket saftigare och ibland till och med även billigare än fryst lax. Var noga med ugnstiden, är laxen inne för länge blir det lika torrt som att tugga på trä. Laxen kan även smaksättas med tex lite citron om man så önskar.

Jag använde rysk yoghurt till såsen för det var det jag hade hemma, men det går även bra med annan sort såsom turkisk yoghurt som är magrare.

Information om sötpotatis:

Sötpotatis eller batat (Ipomoea batatas) är en flerårig, krypande ört i familjen vindeväxter. Rotknölarna används ungefär som potatis men smakar sött. Källa: Wikipedia

Ingredienser:

Lax

Salt, smör

Sötpotatis

Salt, svartpeppar, olivolja

Såsen:

1 dl matyoghurt

0, 75 dl majonnäs

1 dl vispgrädde

Salt, svartpeppar, cayenne, dill

Gör så här:

Skala sötpotatisen. Skär i ganska stora klyftor. Blanda med
salt, peppar och olivolja.

Lägg sötpotatisen i ugnsfast form, tillaga i 250 grader. Sänk efter 15 minuter ugnstemperaturen till 150 grader. Låt potatisen vara kvar i ugnen.

Låt laxen bli rumstempererad. Salta. Hyvla smör och lägg på laxen.

Sätt in i ugnen när den visar 150 grader, tillaga i 20 minuter.

Blanda matyoghurt och majonnäs. Vispa grädden och rör i.
Smaksätt med salt, peppar, ev. lite cayennepeppar och dill.

Smaklig måltid!

Dagens middag blev en variant på Kycklingbröst med parmesan, prosciutto och basilika. Det blev väldigt gott och saftigt. Med några justeringar gjorde jag det ännu godare!

Först och främst; antalet tandpetare kan man multiplicera med tre. Minst. Basilika tog jag bort och istället för prosciutto tog jag vanlig skinka vilket fungerade alldeles utmärkt. Det är onödigt att köpa ett nät schalottenlök när jag bara ska använda två stycken, så det fick bli vanlig gul lök. För att få fram parmesansmaken mer – dubbla smaken. Att hyvla parmesanosten känns lite tramsigt, att skära i bitar funkar hur bra som helst. Jag tryckte även in mozzarellaost i kycklingen för att göra det krämigare.

Det blev väldigt fult, men gott!

Smaklig måltid!

Till middag idag blev det Köpenhamnsbiff (utan potatis) vilket egentligen är ett konstigt namn eftersom det inte är några biffar. Gjorde lite ändringar, tog bort ströbrödet samt tog nästan dubbelt så mycket riven ost. Köttet blev lite kompakt, kanske ströbröd i hade blivit bättre. La även till svamp ihop med löken. Rätten blev väldigt god! Smaskig rotfruktscoleslaw till. Visserligen lite rotfrukter i (=kolhydrater), men det kompenserades med crème fraiche och majonäs (fett sänker blodsockret). När man äter enligt LCHF ska man välja grönsaker som växer ovan jord.

Dagens tema blev LCHF. LCHF = Low Carb High Fat, vilket innebär minimalt med kolhydrater och desto mer naturligt mättat fett (inga lightprodukter).

http://www.alltomlchf.se/ - här kan du läsa mer om LCHF.

Jag har bakat två sorters HF-bröd i dag. En sort har jag inget namn på men kallar det för Fröbröd. Den andra sorten är Jordnötsbröd. Båda sorterna gick hur snabbt som helst att slänga ihop.

Fröbröd

                                      Efter gräddning

Brödet blev gott men smakade mest sesamfrö och ägg. Lite salt hade varit behövligt.

Jordnötsbröd

2 dl mixade jordnötter är drygt 2,5 dl omixade jordnötter.

                                Efter gräddning

Detta brödet blev godare, det smakade mest jordnötter och ost vilket jag tycker är gott. Tycker man inte om jordnötter och ost är detta brödet inget att rekommendera.

Fiberhusk är ljust indiskt psylliumfröskal. (Psyllium kallas även för loppfrö)