Började med omega 3-kapslar idag. Jag tycker det är svårt att få i mig det via maten och vill heller inte behöva tänka ännu mer på vilken mat jag borde stoppa i mig för att få i mig allt som behövs. Har därför valt kapslar istället och så försöker jag där utöver äta hyfsat bra i hyfsad mängd. Alla råd som vi ständigt matas med förbryllar mer än de klargör. Ska man välja GI, tallriksmodellen, atkinsdieten, popcorndieten, flyvärdinnedieten, LCHF, fettsnålt, kaloriräkning, måltidsersättningar, är frukt bra eller innehåller det för mycket socker, etc. Och går man upp i vikt när dieten är slut?

• Alla kroppens celler är inkapslade bakom en tunn cellvägg. Omega- 3-fettsyrorna gör cellväggen smidigare, så att cellen lättare kan ta emot och överföra signaler från andra hjärnceller. Detta leder till att hjärnans kapacitet förbättras.
• Ökar mängden serotonin (en må bra-substans) i hjärnan och lindrar depressioner.
• De nyttiga omega-3-fettsyrorna EPA och DHA kan göra att idrottare kan få ut mer av sin träning. Enligt den senaste forskningen så kan fiskolja förbättra ansträngningsastma och fettförbränning för idrottsmän.
• Risken för hjärt-kärlsjukdomar minskar betydligt. Omega-3 bidrar till sänknig av blodfetter och förbättrar kolesterolvärdet samt minskar risken för åderförfettning och blodpropp. Omega-3 påverkar också hjärtcellernas så kallade jonkanaler och minskar därigenom risken för hjärtflimmer och hjärtinfarkt. Sänker även blodtrycket genom att blodkärlens väggar blir mer elastiska.
• Bekämpar inflammationer i hjärnans celler och blodkärl. Genom att påverka kroppens produktion av s.k prostaglandiner så stärker omega-3 immunförsvaret. Kroppen kan lättare bekämpa inflammatoriska tillstånd som uppstår efter tex hård träning. 
• För låg halt av essentiella fettsyror i ögats cellmembran gör att ögonen fungerar sämre och att signalsubstansernas arbete försämras. Omega-3 gör det lättare för olika proteinämnen att flyta fritt och hitta igen varandra.
• Omega-3 är fleromättat och därför mjuk i strukturen. När den tas upp och används i hudens celler rymmer huden mer vatten. Resultatet blir smidig hy och färre rynkor.
• Kroppens insulinkänslighet förbättras när du äter omega-3.
• Mycket tyder på att omega-3 mättar betydligt mer än annan mat, vilket gör att du inte äter för mycket. Ny forskning visar att fetterna är bra för humöret och kan ta bort lusten att tröstäta.
   
   

Kickboxades idag. Har inte märkt någon skillnad med Ripped Hardcore. Förutom att jag får lite magont precis när jag svalt en kapsel så skulle det lika gärna kunna vara ett sockerpiller. Inte piggare, ingen ökad energi eller ork, ingen mer svettning under träningen, ingen dämpning av hungern eller aptiten. Har snarare känt mig hungrigare och lika sötsugen som vanligt. Antar att jag tillhör dem som inte kommer märka någon effekt. Har testat att ta en kapsel på morgonen och ytterligare en vid lunch. Om en kapsel inte märks så lär jag inte få någon oönskad effekt av två heller. Ska det va så ska det va, tänkte jag! Men nope, märker ingenting. Ska ändå fortsätta två månader till, tills kapslarna är slut. Förhoppningsvis har det gett något resultat som all träning inte har kunnat ge.

Pallar inte längre skriva vad jag äter. Ointressant dessutom.

Idag blev det kickboxning. Mycket skuggboxning men också roundkick på mitsar, samt lite övrigt fys. Kul och jobbigt.

Maten har inte varit den bästa idag. Trots att jag och Jim idag pratade om att utesluta bröd och pasta för att testa om vi mår annorlunda så höll det inte så särskilt länge. :/

Frukost nr 1: Knäckebröd med leverpastej och kaffe.

Frukost nr 2: Apelsin med kvarg, grönt te. 

Tog en Ripped Hardcore på stan, fick magont och köpte en apelsinjuice som dämpade det.

Lunch på Korvmojen: Bratwurst (med hjortkött visserligen), potatismos och någon sorts dressing.

Mellanmål: Äpple med kvarg.

Efter träningen: Halv proteindrink Life Whey protein (Jim fick hälften), tre skivor franskbröd med mycket ost och lite makrill. Just det, en liten frusen bukettbroccoli knaprade jag också på :)

Lite då och då under dagen har jag småätit nötter, torkad frukt, gojibär och inlagd ingefära.

Kvarg (kesella) är en typ av färskost, gjord på surmjölk och smakar typ som en tjockare naturell yogurt. Kan blandas med diverse annat för att få lite mer smak. Innehåller hög halt av proteinet kasein och är snålt med kolhydrater, fett och kalorier. Kesella Lättkvarg som ett exempel innehåller per 100 gram : Energivärde 320kJ/75kcal Protein 13 g Kolhydrat 3,5 g varav sockerarter 3,5 g Fett 1 g varav mättat fett 0,7 g.

Gojibär är inte dumt det heller:

"Gojibäret är unikt eftersom det bland annat innehåller 18 olika aminosyror, varav sju av åtta är bland de livsnödvändiga. Dessutom är gojibäret fullproppat med viktiga mineraler såsom järn, kalcium, zink, selen, samt hela 21 spårämnen. Antioxidanterna i gojibär är många med en mycket hög ORAC-poäng. Många studier visar att mat med hög ORAC-poäng har många positiva hälsoeffekter, bland annat när det gäller att motverka sjukdomar och motverka åldrande (läs mer om ORAC här). Antioxidanterna i gojibär motverkar den skadliga inverkan som de fria radikalerna har på våra celler." http://www.goforlife.se/produkter/gojibar

Ingefära är en annan nyttighet:

"Ingefära är det livsmedel som per gram innehåller mest antioxidanter.

Ingefära är bra mot inflammationer, ledbesvär, magbesvär, huvudvärk, illamående, toxiner och åksjuka. Ingefära anses även stärka hjärtat, bra mot högt blodtryck, förebyggande mot blodproppar, samt sänker det onda LDL-kolesterolet.

Ingefära stimulerar även ämnesomsättning, motverkar förkylning, samy renar kroppen från toxiner." http://www.halsosidorna.se/Kryddorochorter.htm

Änvänder mig av appen Shape up för att ha koll på mitt energiintag. Har ätit typ 2090 kcal vilket enligt den borde vara lagom om jag vill behålla vikten. 114 g protein, 212 g kolhydrater, 90 g fett.

Mononatriumglutamat – E 621

Mononatriumglutamat (också kallat enbart natriumglutamat) är en smakförstärkare som är syntetiskt framställt salt av glutaminsyra (E 620).

Det är den vanligast förekommande smakförstärkaren och finns i många produkter, såsom färdigrätter, chips, charkuterier, kryddor, soppor och sylt med mera. Det är billigare än äkta råvara och används för att förhöja smaken då det kan framhäva många olika smakaromer som liknar äkta råvaror. Det gör att annars tråkig mat upplevs som smakrik och blir svår att sluta äta. Ni som någon gång ätit chips förstår nog vad jag menar...

Natriumglutamat klassas av många forskare som en av de farligaste tillsatserna som används i våra livsmedel. Natriumglutamat har under många år genomgått flera tester över hela världen och misstänks kunna orsaka överkänslighetsreaktioner i form av:
•    Svåra allergiska reaktioner, som ofta framträder av röda utslag över kroppen.
•    Epileptiska anfall, vid epilepsi
•    Fosterskador
•    Huvudvärk
•    Astmaattacker
•    Extrem vrede
•    Paranoia och djup depression
•    Försenad tillväxt
•    Hormonstörningar.
•    Leverskador.
•    Förstörda nervceller
•    Svettning
•    Halsbränna
•    Yrsel
•    Tryck över bröstet
•    Illamående

http://www.matfusket.com/2010/07/12/e621-natriumglutamat/
http://www.aktavara.org/guide.aspx?r_id=27939

Många livsmedelsföretag som tagit bort natriumglutamat ur innehållsförteckningen fortsätter dock att använda smaktillsatsen, men under ett annat namn. Nämligen näringsjäst. Det finns flera olika former av näringsjäst och tillverkaren behöver inte ange vilken som finns i produkten. Vissa sorters näringsjäst kan innehålla så mycket som 30-40% natriumglutamat, medan andra näringsjästsorter inte innehåller någon tillsatt glutamat alls.

http://www.utbildningscenter.se/dokument/nyhetsbrev.4.2008.pdf

Inget är dock vetenskapligt bevisat angående mononatriumsglutamatets påverkan på kroppen.

Enligt livsmedelsverket, http://www.slv.se/sv/grupp1/Markning-av-mat/Tillsatser-i-mat/Glutamat/ är det tillsatta glutamatet inte skadligt. Jag är dock helt övertygad om att råvaror som innehåller så lite tillsatser som möjligt är mycket hälsosammare.

Blå band och Knorr har tagit bort (allt?) mononatriumglutamat ur sina produkter. Enda sättet att få livsmedelskedjorna att ta bort detta, som är billigare än äkta råvaror, är att vi som konsumenter uppmärksammar detta och istället väljer produkter som använder sig av äkta råvaror.

Du och jag kan påverka!

Fettfritt = kolhydratfullt

Nästa gång du funderar på att köpa fettfri mat; läs först innehållsförteckningen.

Fettet ger maten god smak och när fett tas bort måste istället någon annan ingrediens tillsättas för att ge god smak och samma konsistens. Istället för att låta det naturliga fettet vara kvar tillsätts socker (alternativt sötningsmedel) och stärkelse. Stärkelse = kolhydrater = socker.

Sockermaten höjer blodsockret och hormonet insulin som är kroppens fettinlagrande hormon, utsöndras. Insulinet sänker blodsockret och vi blir därmed hungriga och sötsugna igen.

Bild hämtad på http://6kilo6veckor.se/?p=137

Fettet i maten har ingenting att göra med fettet du har på din kropp. Du går inte upp i vikt av att äta fett, du går upp i vikt om du äter för mycket. Du blir fet av fett lika lite som du blir grön av grönsaker.

  Socker?

  Eller smör?

Smör eller margarin?

Detta är en ständigt omdiskuterad fråga. Det finns många skäl till att välja smör istället för margarin. Förutom de hälsomässiga aspekterna är framställningsmetoderna så kemikaliserade och motbjudande att det är skrämmande. Margarinindustrin har ett hårt grepp om Sverige och har både egna experter i näringslära och egna dietister anställda, som får sin lön betald av margarinindustrin.

Från följande länk har jag hittat följande:
http://matfusket.wordpress.com/2010/05/23/vad-ar-skillnaden-pa-smor-och-margarin/
(kolla länken för mer detaljerad källhänvisning)

Tillverkning av smör:
Grädde separeras ifrån mjölk och pastöriseras vid hög temperatur. Därefter sker kärningen vilket skapar smörkorn. Smörkornen saltas och ältas tills en jämn smörmassa med jämn fördelad fuktighet har bildats. De naturliga smöraromerna, som vi idag associerar till just smör, framkommer då man tillsätter speciella bakteriekulturer som odlas separat. Detta är en helt naturlig produkt helt utan kemikalier.

Tillverkning av margarin:
Margarinföretaget importerar palmolja ifrån Borneos eller andra Indonesiska regnskogar som fortsätter att skövlas år efter år. Denna olja kallas för det vegetabiliska fettet. Dessa fetter innehåller i sin naturliga form olika former av växteroler, antioxidanter och karotenoider, som förstörs vid den kemiska behandlingen. Då samtliga av fettets naturliga egenskaper har reducerats kan fettmassan ges ny smak, färg och lukt genom att tillsätta konstgjorda aromer, smakämnen och färgämnen vilket tillsammans skapar en perfekt smörimitation som lätt går att förväxlas med den naturliga produkten. I nästa steg omestras fettet, vilket innebär att fettet reagerar med enzymer eller natriummetylat (som omvandlas till bl.a metanol som sedan reduceras. Den kemiska behandlingen kallas för raffinering.) De naturliga fettmolekylerna i de vegetabiliska fetterna förstörs och sätts samman till en brun illaluktande kemisk produkt, ett raffinerat industrifett. Denna kemiska förändring av fettet görs av kosmetiskt syfte, för att ge fettmassan en mer smörliknande konsistens genom doft, smak och färg. Fettet har även andra användningsområden, det kan köpas upp av ett företag som tillverkar t.ex målarfärg eller hudkräm. Vid tillverkning av hudkräm tillsätts en trevlig doft och vid tillverkning av målarfärg en behaglig färg.

Följande fakta kan du hitta på www.gunnarlindgren.com som är debattör och miljöforskare. Där kan du även se vilka källor som följande fakta är hämtad från.

Livsmedelsverket anger hur fetterna vid margarinframställningen behandlas med:
Extraktionsbensin (hexan)
Fosforsyra
Lut
Blekmedel
Nickelkatalysator (vid härdning)
Natriummetylat (vid omestring)
Lösningsmedel från fraktionering
Föroreningar som får förekomma i margariner:
Bensin (hexan)
Nickelrester (vid härdning)
Metanol (vid omestring)
Lösningsmedel från fraktionering
Kemikalier från båttankar

Innehåll i margarin:
Extraktionsbensin (hexan)
Aceton
Nickelspån
Natronlut
Fosforsyra och citronsyra
Blekmedel

Det visar sig att det i princip får vara hur höga halter aceton som helst i margarin. I förordningen SLV FS 1993:17 anges inget gränsvärde för aceton - det får tillverkaren själv avgöra.

När det gäller rester av lösningsmedlet extraktionsbensin (hexan), som Livsmedelsverket vid ett stickprov fann höga halter av i Milda och Becel, sade tillverkaren "Men små mängder måste vi

acceptera”.

Matfett och hälsa
Att bara relatera hjärtsjukdomar till höga blodfetter eller fett i kosten är felaktigt. I länder där hjärtattacker minskar i frekvens har befolkning ändå inte ändrat sin kost. Diagram över förhållande mellan länders fettintag och antal i befolkningen som har hjärtsjukdomar är inte

konsekvent.

En annan orsak till att ett minskat intag av fett inte påverkar hälsan, även om exempelvis mättat fett påverkar kolesterolnivån, är att det gör kolhydrater också. Eftersom kroppen behöver en viss mängd kalorier per dygn, så leder den fettsnåla kosten till att man äter desto mer av kolhydrater i stället. Det stora intaget av kolhydrater, i synnerhet de snabba, leder till högt blodsocker. Insulin utsöndras med fettinlagring och även blodsockerfall som följd. Hungern återkommer snabbt trots att vi fått i oss en stor mängd kalorier. Här finns den avgörande orsaken till övervikt, typ 2-diabetes, hjärtsjukdom m.m i de länder där man proklamerat den fettsnåla/kolhydratrika kosten. I USA var vikten hos befolkningen oförändrad mellan 1960 och 1980, men andelen överviktiga ökade från 14 % till över 22 % efter att propagandan för fettsnål kost påbörjades.

Många vetenskapliga rapporter visar samband mellan konsumtion av margarin eller fleromättade fetter och allergiska reaktioner. Folkhälsokommittén i Västra Götaland har visat att i den grupp bland elever i årskurs 9 som åt margarin, var allergier vanligare än i den grupp som åt smör. Det finns även många rapporter som visar ett samband mellan margarin eller fleromättat fett och olika cancerformer. Immunförsvaret, som hjälper oss att bekämpa cancer sätts ned av fleromättade fetter. Det finns misstankar att olika kemikalier inom margarinindustrin samt föroreningar i oljorna ger upphov till cancer hos de anställda. Detta är endast ett urval av alla de effekter som påvisats vid intag av margarin respektive av smör.

Artikel i den vetenskapliga tidningen Science:
”Inom näringsläran har den vanliga vetenskapen pekat ut matfett som en farlig fiende, ändå har 50 år och forskning för hundratals millioner dollar misslyckats med att bevisa att en fettsnål kost hjälper dig att leva längre.”

I British Medical Journal finns en artikel som belyser följande:
”Alltså, nu är det officiellt: fettsnål kost gör inte mycket för att förbättra sjukligheten och dödligheten i hjärt- och kärlsjukdom. Denna slutsats är både överraskande och oväntad och kommer utan tvivel att ruska om dem som vill främja vår hälsa."

Så här skriver Uffe Ravnskov, läkare och docent i Lund, i Dagens medicin:
Se: http://www.dagensmedicin.se/debatt/annu-...rtvanliga-becel/

”Sedan många år har vi fått veta att vi bör äta Becel i stället för smör och Bregott. Becel innehåller nämligen rikligt med fytosteroler, grönsakernas kolesterol. Fytosterolerna sänker halten av vårt eget kolesterol i blodet och sägs därför minska risken för åderförkalknng och hjärt-kärlsjukdom. Det saknas emellertid kliniska experiment, som visat att ett högt intag av växtsteroler gör nytta. Mycket talar för att det är tvärtom.”

”Redan 1991 visade en studie publicerad i tidskriften Metabolism att en hög halt av växtsteroler i blodet är associerad med en högre risk för hjärt-kärlsjukdom hos patienter med genetiskt betingat förhöjt kolesterol och senare studier har visat att det även gäller för andra.”

”Förklaringen kan vara den att fytosterolerna hämmar upptaget av fettlösliga vitaminer. Många studier har nämligen på senare tid visat att en låg halt av D-vitamin i blodet är en tung riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom. Möjligen kan även den höga kvoten omega-6/omega-3 i Becel bidra.”

”Detta föranledde de kanadensiska hälsomyndigheterna att förbjuda födoämnen, som tillsatt fytosteroler. Även det tyska läkemedelsverket har varnat mot användningen av dylika livsmedel. I Sverige och i många andra länder rekommenderas de emellertid fortfarande och Unilever fortsätter propagera för sina ”hjärtvänliga” Becel-produkter.”

Annika Dahlqvist (också kallad fettdoktorn) är läkare, författare, bloggare och författare. Hon skriver på länken http://blogg.passagen.se/dahlqvistannika...argin1 :

”Ett intressant tidssamband är att på 30-talet, när de härdade margarinerna hade blivit vanliga i folkkosten, beskrevs den första hjärtinfarkten. Det fanns inte förut beskrivet hur någon insjuknade och dog i central bröstsmärta. Det intressanta tidssambandet har hittills inte givit upphov till någon forskning, utan man har bara utgått ifrån att det är det är det animaliska mättade fettet som orsakar hjärtinfarkt, alltså det fett som människan ätit under sin hela tidigare historia, utan att drabbas av infarkt.”

På http://annikadahlqvist.com/2011/10/22/kolesterolets-betydelse-som-sjukdomsorsak/ kan du läsa:

”Kolesterol är ett livsnödvändigt ämne i kroppen. Har vi för lite kolesterol blir vi sjuka, och om det är alldeles för lågt dör vi. Kolesterol behövs för byggnaden av varje cell i kroppen, i hormoner och i infektions- och cancerförsvaret. D-vitamin är kolesterol som omvandlats under inverkan från solljus i huden.
Om vi inte får det kolesterol vi behöver via födan tillverkar vi resten själva. Det sker i varje cell och i levern. Oftast tillverkar vi 3-4 ggr mer kolesterol själva än vi får ifrån maten. Om vi äter mer kolesterol än vi behöver så stiger inte kolesterolvärdet i blodet ändå. Kroppen sköter själv regleringen av kolesterolnivåerna.”

På http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/...m style="color: #000000;"> kan vi läsa om hur Unilever (Becel, Milda, Lätta) vilseleder om margarin och essentiella fetter:

”Balansen dem emellan Omega-6 och Omega-3 är ett problem och kanske ligger margarinernas största problem just här.  Den oftast alltför höga halten av Omega-6 eliminerar den positiva effekten av Omega-3, som dessutom är av det korta slaget och som vi inte kan utnyttja i någon större grad. Det är ju den långkedjade Omega-3 vi behöver, den som främst kommer från fisk. Omega-6 betraktas som en mindre nyttig olja främst för sina inflammatoriska egenskaper. Alla påståenden om essentiella fettsyror och deras hälsosamhet är därför mycket diskutabla, om inte t.o.m falska påståenden.”

Jag väljer riktigt smör. Vad väljer du?